Studiebesök på Solgläntan

Solgläntan är en förskola i Kärra som på ett sätt är välkänd för mig, men ändå inte. Som outbildad vikarie var det här jag blev helt övertygad om att det var i just förskolan jag ville jobba! (Dessutom gick jag själv på lekis här när jag var sex år). Så studiebesöket var för mig extra spännande, då jag vet att de ändrat i princip allt sedan dess. Räknade ut att senast jag var där var sommaren 2004. Sedan dess har de ändrat åldersindelningen på avdelningarna, ändrat totalt i sina miljöer samt till viss del byggt om.

Det första som slog mig var hur mycket som faktiskt hänt i miljöerna och hur tydligt man kan se spår av barnen precis överallt, trots att de inte var där fysiskt. Tog 100 bilder på miljön, så det var mycket att gå igenom och inspireras av också efteråt. Har insett att jag tar till mig de stora sakerna i miljön när jag går omkring, men det är detaljerna i miljöerna som inspirerar mig mest och som ger mig mest idéer till hur jag kan förändra saker i den egna förskolan. Vår uppgift under kvällen var att söka barnens spår i miljöerna och sedan välja ut ett par bilder att skriva om på bloggen.

Här är en av bilderna jag valde där man ser tydliga spår av barnen. Man ser hur de verkligen använt sig av materialet som finns tillgängligt, men också hur de använt sig av några av de många inspirationsbilder som fanns tillgängliga överallt. Jag tycker också det är härligt att barnen kan lämna sina skapelser framme, så att man nästa dag kan fortsätta igen, alternativt att någon annan fortsätter på det man själv har påbörjat. Man inspireras på detta sätt av varandra och varandras skapelser

Jag gillade hur man på varje avdelning hade en ateljé där färgerna stod framme och det kändes som om det bara var att gå fram och börja måla. Gillade idén med plast både på väggen och golvet, så att det skyddas, samtidigt som man kan använda det i sitt skapa och skapa häftiga mönster på genomskinligt material

Den sista bild jag valde ut av alla jag tagit, var denna bild, där man dels ser att barn har skapat, men också en text mer riktad till vuxna som beskriver pedagogernas tankar kring bygg och konstruktion. Sådana här texter fanns lite överallt, ofta hängande från taket. Genom detta känns det som om pedagogerna verkligen kan få med sig alla vuxna som vistas på förskolan (föräldrar, besökare mfl) i de pedagogiska tankarna och visar på att förskolan inte bara är barnpassning medan föräldrarna är på jobbet, utan så mycket mer. Detta är något jag tar med mig, då vi just nu jobbar mycket med att lyfta bla Lpfö inför föräldrarna

Som avslutning kan jag bara tacka för besöket och säga att jag fick mycket tankar med mig därifrån (och ännu fler blev det efter nätverksträffen på Sotenäs förskola en knapp vecka senare, men det tar vi en annan gång. Snacka om att jag kände mig full av nya intryck och ny inspiration efter allt detta och hade svårt att sortera allt till slut)

"Pedagoger som skapar möjligheter för barn att vara kreativa"

Mia Anderssons föreläsning handlade just om detta - pedagoger som skapar möjligheter för barn att vara kreativa. Detta är något som för mig är  väldigt viktigt att ha med sig i tanken hela tiden, när man är med barnen, när man utformar miljöerna, när man diskuterar förhållningssätt mm. Men det är inte alltid så lätt att komma på hur man kan gå vidare.

I samband med att vi lyssnat på Mia, så utspelade sig en händelse på min förskola som fick mig att tänka tillbaka på det Mia sagt: "Begränsningar finns hos oss vuxna". Ett av barnen kom och hämtade mig och sa att "NN tvättar sig fast han inte bytt blöja!". Då jag vet att detta är ett barn som älskar att stå vid handfatet och leka med vattnet, så gick jag dit för att se vad han gjorde. Det jag får se är att han hämtat sin mössa och använder den som skål att hälla vatten i... Kanske inte det bästa sättet att använda sin mössa, men jag förstod ju återigen hur fascinerad detta barn är av vatten och han utforskar det på alla möjliga sätt. Och finns inget framme att utforska med så får man väl hämta eget. Så utmaningen nu är ju att komma på hur vi kan ge honom möjligheter att utforska vatten på olika sätt samtidigt som de andra barnen måste kunna använda toaletten där handfatet finns och NN ska kunna ha sin mössa när det är dags att gå ut

Härliga Pernilla Mårtensson

Kan inte beskriva Pernilla som annat än underbar, inspirerande och engagerad! Varje gång jag lyssnar på henne/pratar med henne så känns det som om jag hamnar i en liten bubbla, vilket gör det svårt att få ner alla tankar på papper efteråt. Har så mycket som snurrar i huvudet, men har svårt att fånga dem och skriva ner dem.

Något som Pernilla pratade om var storbok. Det är något som jag mötte redan när jag läste till lärare och som framför allt min kollega har använt sig en del av. Jag fastnade för det redan första gången jag hörde om det och det är något som finns med i tanken till projektet vi jobbar med just nu. Tycker det är underbart när barnen själva får vara med och skapa en bok. Får väl se om barnen tycker det är en lika bra idé som jag och min kollega tycker...

Har läst mycket om just läs- och skrivutveckling och är väldigt intresserad av detta område, så tyckte det var riktigt intressant att lyssna till vad Pernilla hade att säga om det och att bli påmind om lite av det jag läst tidigare. Är enormt sugen på att leta fram böckerna jag har hemma inom området och plöja igenom allt igen. Ska bara finna tiden till allt jag vill läsa med.

Två saker fastnade jag extra mycket för. Den ena var att fråga barnen själva hur de lär.  En väldigt intressant tanke jag tar med mig till "mina" barn. Den andra var att låta barnen ha sitt eget alfabet tills de upptäcker det gemensamma. Tror att jag gör det, men inser att jag måste tänka efter hur jag verkligen gör när barnen skriver för att veta säkert.