En eftermiddag tog jag med mig några barn in i ateljén för att måla med våra glansfärger. Det är i stort sett flaskfärg som har mer glans i och därmed också ger en annan lyster när de torkat. Dessutom är denna färg lite tjockare än våra vanliga flaskfärger. Varje färg fanns endast i en burk, så barnen fick turas om att använda dem och när man var klar med en färg fick man ställa tillbaka den på bordet och gå och hämta en annan färg (alternativt vänta på att någon annan skulle bli klar med den färg man ville ha). Anledningen till att det blev så här var dels för att barnen behöver vara i situationer där de får samarbeta, men framförallt för att vi då kunde använda oss av alla 10 färger och att alla kunde få tillgång till dem allihop. När 6 barn samtidigt ska måla i ateljén finns varken plats eller nog med burkar för att alla ska kunna ha alla färger själv. Har märkt att det dessutom nästan känns lugnare i ateljén när jag gör på detta sätt, trots att jag ibland haft uppåt 8 barn som samsats i vår lilla ateljé och de måste gå fram och tillbaka för att hämta färg. Men kanske är just det en bidragande orsak till att de koncentrerar sig så länge på samma målning och inte ens ber om ett nytt papper förrän det första verkligen är fyllt till bredden med färg?
Just denna eftermiddag hade jag bla med mig en tjej på drygt ett år som testat att måla med glansfärg vid ett tidigare tillfälle. Första gången målade hon några streck på pappret, men mest intressant var att titta på färgburkarna och på när de andra barnen hämtade ny färg mm. Denna andra gång var det däremot ett rejält upptäckande av själva färgen, vilket jag fångade med min kamera. Har gjort ett urval av alla bilder jag tog - följ med på denna flickas upptäckande av färg!
(Det som tyvärr inte kom med på kort var att hon också smakade på färgen, men den var tydligen inte god. Jag fick ett Usch! från henne samtidigt som hon rynkade näsan och sedan smakade hon inte någon mer gång)
